Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadsji-Murat - 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gement,» han tänkte icke på hvad han sade, men
döfvade sina känslor genom att rikta
uppmärksamheten på själfva ljuden. »Ja, hvad skulle
Ryssland vara utan mig,» sade han till sig själf, då han
åter kände missbelåtenheten taga öfverhand. »Ja,
hvad skulle icke endast Ryssland, utan hela Europa
vara utan mig,» och han påminde sig sin svåger
kungen af Preussen och hans svaghet och dumhet
och skakade på hufvudet.
När han gick tillbaka till ingången, fick han
se Elena Pavlovnas vagn, som med en röd lakej
bakpå for in genom Saltykofska porten.
Elena Pavlovna var för honom
förkroppsligandet af dessa enfaldiga människor, som icke
endast kritiserade konst och vetenskap, utan också
regeringen och inbillade sig, att de skulle kunna
regera sig själfva bättre, än hvad han, Nikolaus,
regerade dem. Han visste, att hur mycket han än
trampade ner dessa människor, så döko de upp
igen och döko upp till ytan. Och han tänkte på
sin nyligen aflidne broder, Michail Pavlovitj, och
en känsla af förargelse och sorg kom öfver honom.
Han rynkade dystert ögonbrynen och började åter
muttra de första ord, som föllo honom in. Han
upphörde därmed först när han kom in i slottet
igen. Efter att inne hos sig framför spegeln ha
slätat öfver polisongerna och håret vid tinningarna,
gick han, vridande på mustascherna, direkt in i
kabinettet, där han tog emot de föredragande.
Den förste han tog emot var Tjernyschef.
Denne såg genast på kejsarens min och isynnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
