Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historien om en moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIEN OM EN MODER
295
jag. — »Jo.» — »Ni vet?» upprepade han, »ni vet,
hvad det är, jag icke vågar be er om ...» Han
stammade och utbrast därefter plötsligt liksom
förargad på sig själf: »Nej, det må gå, hur det vill.
Kan ni älska mig så som jag älskar er, vill ni bli
min hustru? Nej? Ja?»
Jag kunde icke tala, glädjen snörde ihop
strupen på mig. Jag räckte fram handen. Han grep
den och kysste den. Ȁr det veikligen ja? Ni
visste det. Och jag, som gått och pinats så länge.
Då far jag inte härifrån. Nij, nej.» Och jag sade,
att jag älskade honom, och vi kysste hvarandra.
Och jag tyckte, att denna kyss var så underlig,
och att det kändes mera obehagligt än behagligt,
då våra läppar snuddade emot hvarandra. Och
han gick för att skicka bort hästarna, och jag
sprang in till mamma. Hon gick till pappa, och
han kom hit. Nu är allt på det klara, och vi äro
förlofvade. Och han for icke förr än klockan två
på natten och kommer igen i morgon, och
bröllopet skall bli om en månad. Han ville om en
vecka, men mamma var envis.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
