Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvilka voro mördarna? - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
HVILKA VORO MÖRDARNA V
Bara han icke var sjuk! Nu för tiden var folk så
krassliga af sig.
Så talade Semjon vid middagsbordet, tuggande
på sitt bröd och sin potates. Gumman höll med
om alla farorna nu för tiden. Axinja, som gladt
och flinkt passade upp och ömsom själf åt en bit,
ömsom dukade fram och af på bordet, plirade
muntert med ögonen — och hennes ögon voro
kloka och strålande — leende vid blotta tanken
på sonen, som hon berömde och prisade, och af
hvilken hon väntade sig allt möjligt godt.
Samtalet hade kommit att röra sig om sonen,
därför att Semjon berättat om mötet med Agrafena,
med hvilken Pavel var förlofvad, och sade, att han
funderade på att låta dem gifta sig nu efter
midsommar, innan den bråda tiden började.
»Ack, hvad det vore bra,» sade Axinja. »Vi
måste skrifva till honom. Då kommer han nog.
Matrona sade härom dagen, att de hade sett
honom .. . han var så fin, riktigt som en herreman,
sade hon.»
»Ja ja,» sade gumman, liksom för att urskulda
svärdottern för den känsla, som hon visste
uppfyllde hela hennes hjärta, den ömma kärleken till
sonen. »Det är ingenting ondt med pojken,
hvilken far som helst kan vara stolt öfver honom.
Ingen slagskämpe är han, och inte super han, nej,
nog är det en hygglig gosse.»
Så talade farmodern och berömde honom
också.
»Han kan draga åt fanders,» hade Agrafena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
