Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvilka voro mördarna? - Första scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
HVILKA VORO MÖRDARNA V
FÖRSTA SCENEN.
Ett litet torftigt möbleradt rum. Midt på golfvet ett bord utan
duk med samovar. Kring bordet sitta sex personer: Antia
Josifovna Aronson, tyska, en vacker brunett, studentska, Maria
Ivanovna Schultz, hennes väninna, ljus och allvarsam,
barnmorska, Rasumnikof, f. d. officer, en lång, kraftig, vacker man
i rysk skjorta och höga stöflar, Vladimir Vasiljevitj Almasof,
f. d. medicine studerande, mager, af medellängd, med
beslutsamt, intelligent och ironiskt utseende, Schamm, undersätsig,
tystlåten, och Matvejef, en 22-årig bonde, hetlefrad, entusiastisk
och vältalig.
Schultz (räcker Rasumnikof en kopp te). Sluta
då att gräla. Majoriteten har ju beslutat, att en
expropriation är oundgänglig.
Rasumnikof (hetsigt). Jag grälar inte, jag säger
bara, att liksom våra tyranner, om de nu vilja
straffa folk, själf borde vara bödlar och icke tvinga
andra nödlidande människor . . .
Almasof (afslutar meningen med ett fint
ironiskt leende). Så borde också vi, om vi vilja ha
en expropriation verkställd — alldeles som om vi
ville det — själfva uträtta detta angenäma
göromål och öfverlämna åt Schamm där eller åt en
så sansad, praktisk ung man som den där sluge
diplomaten (visar på Matvejef) att sköta det andra,
korrespondensen, organisationen, tryckandet af
proklamationerna o. s. v.
Rasum. Jag säger bara, att en sådan risk skall
man inte vältra öfver på andra.
Almasof (ond). Det kunde vara något att orda
om, ifall din ödmjuke tjänare sutte i fullständig
säkerhet. Som det nu är, förefaller mig risken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
