Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvilka voro mördarna? - Första scenen - Andra scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVILKA VORO MÖRDARNA?
321
Anna J. Han är ju också er lärjunge. Ni
kan uppelda hvem som helst.
Schultz (till Rasum.). Jag håller med er
egentligen. Men jag vill inte skilja mig från de andra.
Schamm. Vi måste komma ihåg, hvad som
är det förnämsta. Att lämna allt för vår saks
skull.
Rasum. Ja, men icke på andras bekostnad.
ANDRA SCENEN.
l)e förra, Anosof odh Pavel inkomma och hälsa pl alla i det
det de taga dem i hand.
Schultz (till Pavel). Sitt ner här. (De sätta
sig. Förlägen tystnad.)
Almasof (till Pavel). Er kamrat på kontoret
och vår meningsfrände har sagt oss, att ni delar
våra åsikter och vill arbeta tillsammans med oss.
Pavel (upprörd). Jag är villig till allt, allt.
Jag förstår att.. .
Almasof. Låt mig tala till punkt — arbeta
tillsammans med oss, sade jag. Det är
naturligtvis välkommet för oss, och redan stå mer än
hundratals, stå tusentals arbetare solidariska med
oss. Ju flera vi bli, desto säkrare är framgången
af vår sak, men vi måste förbereda er på att för
framgången erfordras också energi och uthållighet,
försiktighet och hemlighetsfullhet, ty vi äro
omgifna af fiender.
Pavel ger upprörd luft åt allt, hvad han
genom-lefvat. Hur han vandrat i mörker. Hur de,
bönderna, ingenting veta och ingenting förstå. Hur
21. — Tolstoy. UT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
