- Project Runeberg -  I häfdernas hall : verklighetssagor för de unga /
18

(1900) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FRÅN SAGORNAS Ö.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lägg dig ej i den, Gunnar! Där vandra och hoppa och
lura allehanda markens djur, både kryp- och flygfän!

Men en tallrik tjock, god risgrynsvälling, det kan du
nog få. Och vänligt blir du hälsad välkommen, och din
häst får friskt grönfoder. Häst — ja, här kan du få se
hästar i mängd och får i massa.

Se sedan på människorna också, Gunnar, se rätt på
dem, se på dem med goda, vänliga ögon!

Du ser ett tåligt, förnöjsamt folk, stillsamt, vänfast
och hjälpsamt. Bry dig ej om, ifall de ej äro klädda så
vackert och modärnt, och kanske ej ens på långt när äro
så snygga, som din mamma lärt dig, att hyfsadt folk bör
vara. Se inte på detta! Hvem kan vara ren om
händerna, när hela huset dryper af jord och vatten, och hvem
kan dofta af heliotrop- eller maiglöckchenparfym, när man
hela dagen packat torrfisk i tunnor? Eller slitit ullen af
fåren, ja, slitit, ryckt af den med händerna — ullsaxen
känner man knappast ännu till här uppe.

Men gif akt just på denna förnöjsamhet!

Han är så lycklig, denne isländing, min gamle vän, så
lycklig fjärran från post och telegraf och telefon, fjärran från
världens äflan och brus, förtal och fåfänga, från de stora
lysande städerna, borta från all afund, all kamp ’att komma
sig upp’ — åh, hvad han är lycklig på sin ö, i sin
jordstuga, invid sin jordkyrka!

Och tro ej, att det är en okunnighetens, oerfarenhetens
lycka. Nej, det är en medveten, stor, lefvande glädje öfver
att lefva just här och just så.

Han är en vidtberest man, denne isländing, min käre
gamle vän; han är en lärd man. Han hade kunnat vinna
höga platser och mycken ära, om han lyssnat till de röster,
som bjödo honom stanna i Danmarks hufvudstad. Han
har andats Italiens luft; han har skådat prakten i den
stora Seinestaden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:45:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hafderna/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free