Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SCHWEIZERBARNENS VALLFART.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke ha vi lust att ens för en kort stund trängas med
denna otrefliga hop.
Långt hellre klättra vi upp på taket å en af de höga
omnibusarna, hvars tre hästar snart föra oss till detta vackra
Altorf, en af de täckaste städer i Schweiz, helt visst icke
så intressant som vare sig Bern eller Basel, men tjusande
idyllisk och leende, inbäddad i yppig grönska samt liksom
alldeles inramad af branta bergväggar.
Högt uppe lysa snöfält, som skarpt afsticka mot den
rika grönskan nedanför: der heiliger Hain, den helgade
skogen, som skyddar dalen för snölaviner och bergskred.
I denna skog höres aldrig ett yxhugg, och, säger sägnen,
skulle någon förvägen lagbrytare under nattens mörker
söka fälla något träd, så framväller ur stammen det röda
blodet, och förbrytarens hand skall en gång växa upp ur
hans graf, vittnande om det begångna helgerånet.
Ty, blicka uppåt — nästan alldeles öfver dig, så
tycker du, ser du Uri Rothstocks härifrån smutsgrå glacierer.
Om dessa väldiga massor började glida? Då ve Altorf,
ve denna fagra grönskande dal.
Goldauskredets oerhörda stenmassor, som du for förbi
på vägen hit, kunna ännu efter snart hundra år på sitt
stumma dystra sätt berätta om alpvärldens fasor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
