Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Gilliat den illistige - Andra boken. Arbetet - 1. Man har sina hjälpmedel äfven då man saknar allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA BOKEN.
Arbetet.
Mar har sina hjälpmedel äfven då man saknar allt.
Denna grotta släppte icke gärna besökande ifrån sig.
Det hade varit obekvämt att komma ditin, men det var
ännu svårare att komma därifrån. Gilliatt lyckades dock
leta sig ut, men han gjorde aldrig om besöket. Han hade
icke där funnit något af hvad han sökte, och han hade icke
tid att vara nyfiken.
Han satte genast smedjan i gång. Han saknade
verktyg, han gjorde sig sådana.
Han hade till bränsle vraket, till drifkraft vattnet,
till blåsbälg vinden, till städ en sten, till konst sin instinkt,
till makt sin vilja.
Gilliatt grep sig ifrigt an med detta tröstlösa arbete.
Vädret tycktes vilja visa sig honom bevåget. Det
fortfor att vara vackert och så föga dagjämningslikt som
möjligt. Mars månad hade kommit, men lugnt och stilla.
Dagarna blefvo längre. Himmelns högblå färg, hafvets
ofantliga lugn, middagens strålande sol tycktes utesluta alla
onda afsikter. Hafvet låg så gladt och vänligt i solljuset.
Men sveket öfversockras med smekningar, och på sådana är
hafvet icke njuggt. Man måste misstro dess småleende.
Det blåste mycket litet, men den hydrauliska
appara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
