Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Gilliat den illistige - Tredje boken. Striden - 1. Ytterligheterna vidröra och motsatserna bebåda hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE BOKEN.
Striden.
I.
Ytterlighetefna vidröra och motsatserna bebåda hvarandra.
Intet är så hotfullt som en fördröjd
dagjämningsstorm.
Det finns på hafvet ett fruktansvärdt fenomen, som
man skulle kunna kalla oceanvindarnas ankomst.
Under hvarje årstid, i synnerhet då månen är i
konjunktion eller opposition, i det ögonblick då man minst
har anledning att vänta det, inträder plötsligt ett sällsamt
lugn på hafvet. Denna underbara eviga oro lägger sig,
sjunker i dvala, slumrar in; det ser ut som den vore trött
och toge sig en stunds hvila. Allt hvad flaggor heter,
från den lilla vimpeln på fiskarbåten till de stolta
örlogsflaggorna, hänga slappa utefter masterna. Amiralsflaggor,
kungliga flaggor, kejserliga flaggor, alla sofva.
Plötsligt börja dessa lappar röra sig.
Det är det ögonblick, då man, om det finns några molna,
bör observera fjädermolnens formation, om solen går nod,
bör undersöka aftonrodnaden, om det är natt och månsken,
bör studera mångårdarna.
Det är det ögonblick, då kaptenen eller eskaderchefen,
som händelsevis är ägare till ett af dessa stormglas, hvilkas
uppfinnare är okänd, observerar detta glas med
mikro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
