Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Gilliat den illistige - Tredje boken. Striden - 6. Bataljen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
En väldig dyning, synlig i de tätt på hvarandra följande
blixtarna, reste sig i öster på andra sidan L’Hommeklippan;
den liknade en ofantlig glascylinder; den var grågrön, utan
skum, och bildade en mur, som sträckte sig öfver hela
hafvet, så långt blicken kunde nå. Den ryckte an mot
vågbrytaren och svällde allt högre, ju närmare den kom.
Åskan mullrade doft.
När denna brottsjö kom fram till L’Hommeklippan,
bröts den midt itu, passerade förbi klippan och slöt därpå
åter ihop sig till ett berg af vatten, som från att ha varit
parallellt med vågbrytaren nu reste sig nästan lodrätt öfver
den. Det var en våg med formen af en timmerstock.
Denna murbräcka kastade sig med ett förfärligt
rytande öfver vågbrytaren, allt upplöstes i skum.
Man kan omöjligt, om man icke sett dem, göra sig
en föreställning om dessa snölaviner, som hafvet tar till
sin hjälp och med hvilka det begrafver klippor af mer
än hundra fots höjd, som t. ex. Stora Anderlo på Guernesey
och The Pinnacle på Jersey. Vid S:t Marie på Madagaskar
hoppar det öfver spetsen af Tintinqueklippan.
Under några ögonblick var allt begrafvet under
brottsjön; ingenting annat syntes än ett ursinnigt upptornande
af vatten och en ofantlig massa af fradga, med hvitheten
hos svepningen, som fladdrar för grafvinden, en kaotisk
massa af brak och dån, under hvilken förstörelsen arbetade.
Skummet skingrades; Gilliatt stod kvar på klippan. :
Dammen hade stått profvet; ingen kätting hade
sprungit, ingen järnbult hade lossnat. Den hade under
påtryckningen visat vågbrytarens två nödvändiga
egenskaper: varit böjlig som ett flätverk och fast som en mur. ’
Brottsjön hade mot den upplöst sig i ett regn. .
En flod af skum sågs glida genom krökningarna i
sundet och småningom förlora sig i närheten af båten.
Mannen, som satt denna nosgrimma på oceanen,
hvilade sig icke. .
Lyckligtvis tog stormen för en stund en annan
riktning; vågornas ursinne vändes åter mot klippväggarna.
Det var ett anstånd och Gilliatt begagnade sig däraf för
att fullända den andra gallerdammen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
