Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Déruchette - Tredje boken. Cashmere afseglar - 1. Den lilla viken i närheten af kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
kyrka för hela ön; domprosten är biskopens vikarie, en präst
med mycket vidsträckt myndighet.
S:t Pierre Ports hamn, nu för tiden mycket stor och
vacker, var vid tiden för vår berättelse mindre än S:t
Sampsons. Den bildades af två stora halfcirkelformiga
cyklopiska murar, som till vänster och höger gingo ut från
stranden och nästan löpte hop med sina ändar, där ett litet
hvitt fyrtorn var uppfördt. Under detta fyrtorn fanns
ett smalt gatt genom hvilket fartygen gingo in och ut och
i hvars vägg man ännu såg de båda järnringarna efter
den kätting, med hvilken man undermedeltiden brukade
tillspärra det. Må man tänka sig en halföppnad
hummerklo och man har en tydlig bild af S:t Pierre Ports hamn.
Denna klo tog ett litet stycke af hafvet mellan sina
skänklar och tvang det att hålla sig stilla. Men vid ostlig vind
drefs vattnet in i gattet, det blef sjögång i hamnen, och
det var då rådligast att icke löpa in där. Det var också
hvad Cashmere aktat sig att göra den ifrågavarande dagen;
hon hade ankrat på redden.
När det var ostlig vind, valde fartygen gärna denna
utväg, som dessutom besparade dem hamnumgälderna. I
detta fall var det de af staden privilegierade roddarna —
en präktig stam af sjömän, som med den gamla hamnen
försvunnit — som i sina båtar förde passagerarna och deras
saker, ofta i stark sjögång och alltid utan någon
olyckshändelse, ut till fartygen. Den ostliga vinden är en sidvind
mycket gynnsam för en öfverresa till England; man rullar,
men man stampar inte.
När det afgående fartyget låg inne i hamnen, gingo
alla ombord där; när det låg ute på redden, hade man att
välja mellan de punkter på kusten, som lågo nära
ankarplatsen; i alla dessa små vikar lågo roddare med sina båtar,
färdiga att föra passagerarna ut till fartyget.
Le Havelet var en af dessa vikar. Denna »lilla hamn»,
såsom namnet betyder, låg helt nära staden men så ensligt,
att den tycktes vara mycket långt därifrån. Den hade
för denna sin enslighet att tacka sitt instängda läge
mellan Fort Georges höga strandklippor, som behärska denna
undangömda lilla bukt. Man kom till Havelet på flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
