Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muhammedansk arkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
MUHAMMEDANSK ARKITEKTUR. 170
Först från 1500-talet träffa vi några mer betydande monument,
moskéer, palats och grafbyggnader i Ispahan och Teheran.
Päronformiga kupoler, kölformade bågar, väldiga portalnischer
samt rik fördelning och brokig utsmyckning af murarne utmärka
dessa persiska byggnader, som i monumentalitet dock icke
kunna täfla med de indisk—muhammedanska.
I Hindostan grundades under I2:te århundradet ett
muhammedanskt rike med
Delhi som hufvudstad,
som smyckades af stolta
byggnadsverk. Snart nog
dukade det under för
mongolerna och ett nytt rike,
Stora Moguls rike, trädde
i dess ställe. Det är i
detta, som den
muhammedanska arkitekturen på
15- och 1600-talen
upplefver sin sista och högsta
blomstring.
Här finner man
nämligen ej blott ett
betonande af det dekorativa,
utan äfven sinne för det
konstruktiva,
framhäfvan-de också af det yttre,
hvilket vi merendels
funnit försummadt, samt förkärlek för ett solidt material och en
afgjord riktning mot det monumentala. Den kölformade bågen
och den lökformiga kupolen återvända ständigt. Liksom i
Persien träffa vi äfven här höga portalnischer med en
rätvinklig omfattning. — Agra blir hufvudstaden. Där liksom i
Delhi uppföras imposanta praktpalats, moskéer och
grafmonument.
Bland moskéerna framstår den Stora moskéen i Delhi, bland
grafmonumenten, det palatslika Taj Mahal vid Agra som sär-
Fig. 133. Från slottet Generalife.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
