Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den romanska byggnadskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 DEN ROMANSKA STILENS SYSTEM. 18 I
Den romanska ornamentiken är vegetativ och lineär
samt upptar äfven djur- och människofigurer, i hvilka den
nordiska fantastiken ofta uppenbarar sig. För stilen
karaktäristiskt är det kraftiga, strängt stiliserade bladverket, å hvilket
bladnerverna ofta äro besatta med små perlor eller stift. (Fig.
137.) Det stammar ytterst från
antiken, men måste ha gått
åtskilliga omvägar för att bli ett så
ytterligt konventionellt, ingen
naturförebild motsvarigt ornament.
Med tiden uppträder dock i södra
Frankrike en lifligare anslutning till
det antika akanthusbladet, och i
Burgund samt norra Frankrike visar
sig t. o. m. ett intresse för den
inhemska floran. Den vegetativa
ornamentiken håller sig likväl
sällan inom sina egna gränser.
Bladstänglar utlöpa i ringlande band
eller i fantastiska djur- och
människogestalter. Bland de lineära
mönstren må framhållas
zick-zack-mönstret och de mer eller mindre
invecklade slingornamenten.
Det romanska ornamentet är
antingen måladt eller plastiskt
framstäldt. I de äldre basilikorna är
målningen förherskande. Vid sidan
af det rent ornamentala uppträda
hela figurframställningar med bibliska motiv, särskildt i taket
och i koret*. Det målade ornamentet blef så småningom
ersatt af det skulpterade, utan att dock därför färgen alldeles
öfvergafs. I ej oväsentlig grad torde det bero på den rika
målningen, att gamla, förnämliga plattäckta basilikor göra ett
Dessa tjänade äfven den praktiska uppgiften att undervisa de icke
läs-kunniga.
Fig. 142. Plan af dömen i Speier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
