Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens profanarkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301 medeltidens profanarkitektur.
Fig. 232. »Landtgrefvehuset» å Wartburg.
sträfvare släkte (Fig. 233). Möblerna äro få, tunga, solida.
Väggfasta eller lösa bänkar, massiva bord och kistor, sängar med
omhängen. Det är det konstruktiva, som betonas, men
dimensionerna äro för kraftiga, det hela är klumpigt, en verkan, som
ringa motväges af den målade orneringen. Bristerna i en dylik
bostad skyldes, så godt sig göra lät, af den textila konsten.
Det var till den man måste lita för att vinna skydd och
bekvämlighet i dessa eljes ogästvänliga boningar.
Med tiden ändras dock detta förhållande. Under den
gotiska perioden få väggarne i regeln en panelbeklädnad, möblerna,
visserligen ofta fästade vid densamma, visa rikare, mera
skulpturala former, taket får snidade plafonder. Rummet ger ett
varmt och behagligt intryck, verkar ombonadt, ej sällan
verkligen stämningsfullt med sina skuggor och dagrar och dämpade
färgtoner. Ljuset silar in genom fönstrens dunkla, blyinfattade
glasrutor, ger möblernas utskurna former något fantastiskt,
förhöjer deras bruna färger och stillar väggbonadernas, öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
