Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens renässans och barock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
barocken.
stucktak (hvälfdt eller icke) med omramade plafonder,
upptagande målningar eller en plastisk dekorering.
Renässansen älskar färgglädje i sina rum. Redan mot
1500-talets slut iuträdde ofta en modifiering härutinnan. Stucken,
som skall efterhärma marmorn, lämnas ofärgad och träder på
sin höjd i förening med guldet. Då effekten hos dylika
stucktak hufvudsakligen låg i växlingen mellan ljus och skugga,
kom man ibland på den tanken att medelst målade
efterhärm-ningar (i »grått i grått») ersätta denna verkan, hvilket ju dock
hänvisar till den plastiska betoning af det dekorativa, som
karaktäriserar barocken.
Barockstilen ärfver renässansformerna, men den
förändrat-uttryckssättet. Ornamenten synas mer förbundna med den
struktiva organismen. Om än föreningen ej är så intim som
t. ex. vid gotiken, verkar dock denna starka plastik som ett
naturligt uttryck för byggnadsorganismens inneboende kraft.
Långt mer ornamentalt än renässansen kunnat tillåta sig,
behandlas nu arkitektoniska delar och bland de mera omtyckta
dekorationselementen må utom människofiguren och den kraftigt
bildade akanthusrankan nämnas den i snirkelverk upplösta
ramen (den s. k. kartuschen), volut- och snäckformer, hvarjämte
öfver hufvud taget den svängda linien når ett herravälde som
aldrig tillförne. Icke underligt då, att man snart i kroklinien
kom att se den egentliga skönhetslinien.
Målar- och bildhuggarkonsten trädde därtill vid
utsmyckningen af palatsens salar och kyrkornas inre i nära förening
med ornamenteringen. De få ett allmänt, dekorationsmässigt
drag och stå nästan mer än förr i arkitekturens tjänst.
Genom måleriets medel kunde rummen skenbart
perspek-tiviskt utvidgas ja, t. o. m. panorama-effekter genom till hälften
målade, till hälften plastiska figurer försmåddes icke.
Ryktbar för sin underbara perspektivkonst var jesuitpatern
Andrea Pozzo. som bl. a. målat i del Gesü och S. Ignazio i
Rom, och en dekorationskonstnär, som behärskade både
arkitektur, måleri och skulptur var Pietro da Cortona, från hvilken
bl. a. stammar de med skulpturdekorationer förenade bravur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
