Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggherrar, mästare och stilförbindelser. Under Vasakonstens äldre skede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som 1547 blir byggmästare hos hertig Georg II av Brieg
i Schlesien och för honom ombygger det ståtliga slottet
därstädes ("das Piastenschloss"). Han biträddes där av
sina söner Johan Baptista och Franciscus. Den senare
verkar även som självständig byggmästare i det
närbelägna Hainau, där ännu fragmenten av en
slottsbyggnad finnas. Tillvaron av dessa schlesiska Pahr’ar var
sedan länge den tyska forskningen bekant, men de
betraktades som rent lokala konstnärer.
Mecklenburg blev det land de på sin vandring mot
Norden närmast uppsökte. Hertigarna därstädes
Johan Albrecht i Schwerin och Ulrik i Güstrow, tvenne
bröder, som uppdelat landet sig emellan, sökte i ädel
tävlan, bl. a. genom byggandet av präktiga slott,
dokumentera sig som verkliga renässansfurstar. Franciscus
Pahr inträdde 1558 i hertig Ulriks tjänst och om- och
tillbygger det då nyligen av brand skadade slottet i
Güstrow, en av Tysklands originellaste
renässansskapelser och det bäst bevarade monumentet av Pahr’arnes
verksamhet över huvud taget. Brodern Johan Baptista,
åter, blev först murmästare, sedan byggmästare hos
hertig Albrecht i Schwerin och medverkade vid
slottsbyggnaden därstädes. Slottet ombyggdes vid 1800-talets
mitt, men slottskyrkan bl. a. är ännu ett minne från
dessa dagar.
Även ett par andra medlemmar av familjen
uppenbara sig här, nämligen Kristoffer, som erhöll uppdrag
så väl i Schwerin som Güstrow samt Jakob, som synes
haft en rätt underordnad ställning. Han var ingalunda
identisk med den gamle Jakob, som avled i Brieg 1575.
De mecklenburgska Pahr’arne voro icke för
forskningen okända, men ansågos före författarens
undersökningar icke vara identiska med familjen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
