- Project Runeberg -  Studier i Vasatidens konst och andra nordiska renässansstudier /
41

(1920) [MARC] Author: August Hahr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasaslottens arkitektoniska värden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

yttre avspeglar det inre. Vi möta ett rytmiskt spel, fast
av friare art. Tages något bort eller lägges till,
förändras öppningarnas storlek, anbringas de kanske t. o. m. på
andra platser, störes det hela, bilden förvirras,
vandaliseras. Vi få därför det intrycket, att det ursprungliga
skicket följde, om också omedvetet, vissa estetiska lagar.
Vare sig ytorna framträda i tegel, i oregelbunden
natursten eller vitputsade eller samlade, bli de en symbol för
byggnadsblocket, ge, som Gregor Paulsson uttryckt det,
"en avglans av de kubiska krafterna i blockets inre".
Om kubernas spel är riktigt, skola vi nog såväl av ytan
som av formen i dess helhet förnimma uttrycket för en
verkande skönhetslag.

Man har sagt, att Vasaslottens skönhet
huvudsakligen vore av målerisk art, att den beror av "en ståtlig,
men knappast avsiktlig gruppering av massorna, på en
lycklig samverkan av natur och människoverk"
(Uppmark d. ä.), men denna förklaring är icke tillfyllest. Den
går icke till grunden, och måttstocken är falsk. Det är
det italienska renässanspalatset och all därpå byggd
monumentalitet, som här göres till värdemätare för
under helt andra förutsättningar uppkomna
byggnadsformer. Ty även av denna massornas sammanställning,
tornkroppars och huspartiers proportionella
komponering och vägande mot varandra, framgår en harmonisk
kraftbalansering, som icke sällan måste varit avsedd
och beräknad. Vi kunna tänka på Penningby med sina
båda mäktiga rundlar. Vilken hel, sluten, orubblig
monumentalitet! Det fast sammanslutna Ekenäs med två
väldiga försvarstorn utåt, trapptornet inåt är ett annat,
ännu bättre bevarat exempel på samma monumentala
kraft. Eller Gripsholm. Ingå icke där de båda
jättarna Griptornet och Teatertornet som två
komponenter i en arkitektonisk helhet, varåt de ge dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hahrvasa/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free