Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jever och Kalmar. Med en exkurs över det nederländska dekorationssättets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
Nederländerna ha under renässanstidevarvet gjort
märkliga insatser i alla konstarter, men det är dock
endast på ett enda område som de skapade något av
internationell betydelse, stilbestämmande för hela den
germanska norden. Det var inom dekorationskanst&ii, och
närmare bestämt den dekorativa skulpturen.
Genom Rob. Hedicke har ej blott Florisforskningen,
utan även kännedomen om den nederländska
dekorationskonstens historia väsentligt fördjupats.1 Ovisshet
och dunkel ha härskat i avseende å utvecklingens
förlopp, stilströmningarnas källor, deras ledande mästare
och centra samt utbredningsområden. Blott Cornelis
Floris har sedan rätt länge varit en tydligt urskiljbar,
påtaglig företeelse.2
Överblickar man 1500-talets konstföreteelser i
Flandern, Brabant och Holland får man ej intryck av någon
betydande övervikt av vare sig arkitekturen, måleriet
eller skulpturen. Minst av byggnadskonsten såsom
sådan. Målarkonstens tvenne strömningar, den
romanis-tiska och den nationella, förbereda den kommande tiden,
och skulpturen intar som figurkonst en avgjort
underordnad ställning. Arkitekturen råkade redan i
sengotiken i det dekorativas våld, och med renässansens inbrott,
ja, även efteråt, skedde däri föga ändring. Även
skulpturen begränsar sig huvudsakligen till dekorativa
uppgifter. Högst naturligt alltså; att tidens konstnärliga
vilja över huvud taget tog sitt starkaste uttryck i
dekorationskonsterna, och att ornamentet tilltvang sig en så
dominerande rang. Detta är också förklaringen till att
på grundval av italienska och inhemska element
verkliga nyskapelser, som fingo den vidaste räckvidd, upp-
1 ß. Hedicke, Cornelis Floris, Strassburg 1912.
2 Jmfr bl. a. mitt arbete om Villem Boy, Studier i Johan III:s
renässans II. Uppsala 1910, sid. 5—20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
