Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ruinerna av Mörby slott. En adelsborg från äldre Vasatid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
långsidan och ett trapptorn åt gårdssidan (Sturefors,
Ekenäs, Tullgarn, Tyresö, Häringe) har jag visserligen
ännu ej funnit något säkert helägg på bland de
uppländska renässansborgarne, men i Johan Skyttes Grönsö
har man dock en senare reminiscens av de rektangulära
hörntornsborgarne i allmänhet. De fyra hörntornen äro
där snarast blott en konventionell prydande
tillämpning av en forna tiders försvarsanordning.
Den stoltaste utvecklingen av försvarsborgen träffa
vi i Sydskandinavien. Höjdpunkten uppnås i den
regu-liärt planlagda, av fyra i varandra inbyggda längor
bestående borgen med tvenne diagonalt motstående,
vanligen runda hörntorn. Ett par allmänt kända exempel
äro Torup och Yidtskövle i Skåne.
Bland Upplands adelsborgar från 1500-talet kunna
vi emellertid, märkligt nog, uppvisa ett exempel på en
dylik typ, nämligen Mörby. Denna borg är just i den
klart utbildade särskilda form den fick, en sällsynthet
i Sverige, ehuru där annars nog ej saknas borgar med
kringbyggd borggård samt vare sig med eller utan
kraftiga försvarstorn i hörnen, som t. ex. Stockholms gamla
slott, Leckö, Hörningsholm, Gripsholm, Eskilstuna,
Örebro, Västerås slott etc. Dessa borgars karaktär,
tillkomst och utvecklingsgång äro av mycket varierande
art. Mörby synes däremot ganska nära ansluta sig till
den skånska och den danska "borgcarre’n" av det snitt
dess högst utbildade representanter lägga i dagen.
Denna mening har jag redan i ett annat
sammanhang uttalat1, men därvid och med hjälp av de
Dahlbergska teckningarna endast helt kort och schematiskt
behandlat borgens forna och nuvarande skick. Dess
byggnadshistoriska ställning och betydelse, dess öden,
1 Vasatidens borgar, Sthlm 1917, s. 149—151.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
