Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halmstads slott och dess byggmästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
ligger det av fyra flyglar bestående borgkomplexet med
en större borggård som centrum. Gården är 36 m.
lång i öster och väster, 30 m. i norr och söder. Slottet i
dess helhet är i .jämförelse därmed 54 m. långt och
48 m. brett. Det är alltså en stor areal dessa sinsemellan
rätt olika slottsflyglar upptaga med det dominerande
spirkrönta tornet vid huvudflygeln uppstigande ur sin
mitt. Dock har en bestämd plangivning samt en viss
likformighet, som förr starkare framträdde,
synbarligen eftersträvats. Huvudflygeln är den södra
tvåvå-niga längan, framför vars mitt det höga fyrkantiga
tornet placerats. Till denna ansluter sig en västlig och en
östlig länga, den förra i två våningar och av samma
höjd som huvudflygeln, den senare ursprungligen en
våning hög och mera enhetligt verkande än nu, men i
senare tid med den del av flygeln, som en gång utgjort
slottskyrkan, förhöjd till en — ändock jämförelsevis
låg — tvåvåningsbyggnad. Dessa längor sammanbindas
i norr av den låga portflygeln, å vars mitt reser
sig ett enkelt porttorn med den välvda
genomgången i sin bottenvåning. Vi konstatera alltså en
strävan efter regelbundenhet och, närmare bestämt,
anslutning till en under 1600-talets tidigare hälft känd
borgtyp, nämligen borgen med huvudflygel samt två
långa, i regel låga sidoflyglar, omfattande gården och
förenade framtill av en låg portlänga med tornet på
mitten. En gruppering i samma stil erbjöd t. ex. det
äldre Rosersberg enligt Dahlbergs "Suecia antiqua" (I.
123—124), ehuru flyglarna där ej omedelbart anslöto sig
till huvudbyggnaden, eller Sätuna (I. 136), som nära
överensstämmer med nyssnämnda, Tullgarn (II: 30),
tornrikt och mera sammankomponerat och med
sidoflyglarna av samma höjd som huvudflygeln, Tidö (II:
43), där portlängan växt ut till en tvåvåningsflygel utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
