Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halmstads slott och dess byggmästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sid.
verk från svensktiden och utfördes efter ritning av
generalkvartermästaren Johan Wärnschöld. Planerat
1G47 och gillat av Drottning Kristina 1654, fullbordades
det först 1658. Redan dessförinnan var likväl slottet
kommendantens residens och högkvarteret för hela
fäst-ningsanläggningen.
Efter den gamle Stenwinkels bortgång tillsattes
omedelbart på Halmstads slott och fästning en ny
byggmästare. Denne hette Villurn Cornelissen och hade
hittills varit byggmästarsven. Hans beställning är
daterad den 23 januari 1602, men tillsättningen skulle i och
för lönen räknas från den 10 maj 1601.1 Som
byggmästare på Bohus omtalas samtidigt Lenert Verporten.
Bägge voro av namnen att döma antagligen
nederlän-dare. Cornelissen var 1607—1617 byggmästare i
Köpenhamn, men omtalas 1610—1617 tillika som byggmästare
i Laholm och Halmstad. Åren 1618—1622 avslutade
konungen flere kontrakt med honom om betydande
arbeten på Halmstads slott och fästning. Den 8 maj 1621
blir han tillsyningsman vid Halmstads befästning.
Som slottsbyggmästare avlöses emellertid Villum
Cornelissen omkr. 1625 av Villum van Stenwinkel. Vem
denne till börden var, är ej så klart. Var han en son
av den äldre Stenwinckel eller en släkting, en brorson
kanske, till denne eller icke alls släkt?
Stenwinkel den äldres mest bekanta son är Hans v.
Stenwinkel d. y., som blev konungens generalarkitekt
och avled 1629. I Halmstad har han utbildats som
stenhuggare och murmästare, liksom den yngre brodern
Lorenz v. Stenwinkel — i "Halmstads Lens
Regnska-ber 1601—1602" omtalas de enligt J. F. Friis flere
gånger — men varken den förre eller den senare, vilken
mest gjorde sig känd som bildhuggare, fick någon be-
1 Årslönen var 200 daler s. m. vartill kom en daglön på en ort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
