Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den moderna anden och den helige faderns nåd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det oföränderliga småleendet öfver sina drag och
vänligt tryckande hvarandras händer. Den ene
inbjöd den andre till ett besök samma afton strax
efter vesper — icke vid något gifvet klockslag, ty
i detta slott där dagarna tyst och stilla skredo
förbi som de hvita strömolnen öfver gårdarnas blå
himmel, fanns ingen tid. Medan de talade
uppsnappade de en del af historien från några
förbigående kapuciner och förde den med sig som ett
smittämne till andra delar af byggnaden. Följande
morgonen berättades till och med historien mellan
männen, som nere i vagnshvalfvet putsade de
ofantliga, helt förgyllda galakarosserna från
påfvedömets storhetsår. Den var nu så skabrös, att
putsarne icke hört något värre.
En stund senare hade historien smugit ut i
trädgårdarna, där den helige fadern vid
middagstiden företog sin sedvanliga promenad i vagn.
Fursten vid detta skönhetshof, hvilket århundradet
icke förmått omkläda, åkte i en delvis
svartlackerad, delvis förgylld täckvagn, som i stället för säten
innehöll en fristående karmstol, klädd med
guldgaloner och röd sammet, samt ett slags taburett.
Hans Helighet bar på hufvudet en högröd hufva,
kantad med hvitt skinn samt en högröd pälsfodrad
krage öfver axlarna. Allt emellanåt, då vagnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
