Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Ett fornfynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig om, såg han Betty komma med ett inträdes-
kort i sin ena hand. Den andra höjde hon en
smula med pekfingret och långfingret uppåtsträckta,
men försiktigt, så att ingen af de andra tjänste-
männen skulle märka det.
Hans Alienus hade icke glömt sammansvärj-
ningstecknets betydelse, men han låtsade ingenting
förstå utan tog henne om handlofven till hälsning.
— Du beser biblioteket? — sade han.
— Och beser dig, — svarade hon. -— Man
råkar dig ju så sällan nu för tiden, och löjlig har
du nog alltid varit, men aldrig så löjlig som i
långrock och glasögon.
Hennes ord träffade. Han blef röd ända till
hårfästet och slet glasögonen häftigt från ansiktet
samt stoppade dem i fickan utan att ens fälla hop
skalmarna.
Då Betty:
— Du bör ändå vara tacksam mot den, som
fann upp dem, tycker jag.
— Om jag mötte honom, skulle jag sticka
ned honom på öppen gata. Se skumt kan vara
illa, men gå löjlig är värre.
— Du kan inte tänka dig en Sardanapal med
glasögon?
172
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
