Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Fader Paviani slår nya trådar i väfven samt bugar sig i stället för alt uttala ett visst opassande ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
limfärg strukna plankväggarna och alla de tyg-
våder och halffärdiga dräkter, som i de mest olika
färger lågo på stolar och bordsskifvor. Almerini
själf och hans båda sorgklädda fröknar rörde sig
af och an i det långa, men låga rummet, midt i
ett helt hof af förhyrda sömmerskor.
Fader Paviani kom ofta upp på besök och
granskade och underrättade sig om allt med den
största nyfikenhet. Någon gång hade han till och
med två eller here yngre präster med sig i säll-
skap. Det väckte därför heller ingen förvåning,
då han tämligen tidigt en regnig morgon åter in-
fann sig på sitt vanliga sätt, ehuru för tillfället
utan ledsagare.
Han nickade vänligt, lade sin flata hatt på
bordet och satte sig på en ledig stol med käpp-
knappen mot hakan. Han samtalade- en stund
om den blida väderleken och de tidiga violerna.
Därefter blef han med ens hemlighetsfull och sänkte
rösten en smula, så att icke de främmande söm-
merskorna skulle höra honom.
— Det talas mycket i staden om det här
kostymtåget, — begynte han, — och det förefaller
som vore det meningen att gifva en tanke bakom
kläderna. Undras mig nu, om jag förstått den
tanken rätt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
