Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Fader Paviani slår nya trådar i väfven samt bugar sig i stället för alt uttala ett visst opassande ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framtog en grön pappask, som han öppnade. På
bomullen inne i asken låg en järnring.
— Har du sett den ringen förr, Elena?
— Den har jag många gånger haft i min hand.
Det var den, som Giggia gaf dig i kyrkan. Tror
du, att hon och jag, som äro så goda vänner,
nästan som syskon, skulle ha några hemligheter
för hvarann? Nåja, kanske att jag ej alltid varit
öppen mot henne, men hon har varit det mot mig.
— Det är två händer på ringen, en hvit och
en svart, det trygga ljusets och det falska mörk-
rets. Vill du gifva ringen tillbaka åt henne? Den
» svarta handen var min hand.
— Hur kan du sätta något sådant i fråga?
— Jag ber dig göra mig den tjänsten.
— Och jag svarar, att jag icke kan.
— Hvad vill du då att vi skola taga oss till?
Märker du, hur skickligt ödet spelar sina kort.
— Du själf är väl närmast att säga henne ...
att lämna igen ringen.
— Jag borde vara det, men det är omöjligt.
— Ser du där. Icke heller du kan, och så
vill du, att jag skall kunna, jag som dagligen mot-
tagit hennes förtroenden.
— Hvarför har du icke uppriktigt sagt henne,
hur det var?
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
