Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI1. Hans Alienus blir påflig nuntius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•f
gaf också tröttheten åter vika. Motgången hade
störtat öfver honom som ett brakande regn af ste-
naf\ Ena stunden sökte han att krama dem till
intet och den andra att låta dem falla på hans
hufvud med hela sin tyngd. På samma gång såg
han klart den egendomliga glädje, som låg på lur
bakom allt detta tummel.
Han grep en bunt fullskrifna papper från bor-
det och knycklade den samman till en boll, som
han kastade i spisen och satte eld på med några
tändstickor.
— Det var mina anteckningar om förkristna
musiken. Ser du något här på golfvet, Betty?
Hans röst lät nästan upprymd.
I skenet från det brinnande papperet glittrade
något på de rödbruna tegelplattorna.
-— Det är skärfvor efter mina glasögon, som
jag kastade i golfvet i natt. För att. de skulle gå
riktigt i stycken, satte jag klacken på dem. Bå-
garna kramade jag hop och lade i Giuseppes sop-
hink. — Låt oss nu gå upp till Almerinis, innan
samlingen till minneståget skall begynna. — Du
följer väl med oss, Jason, gossen?
Jason såg på honom.
— Jag vill inte vara med om den uppgörel-
sen. Jag får ändå nog på min lott, för det blir i
230
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
