Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI1. Hans Alienus blir påflig nuntius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f-
Utför trappan gick han i början långsamt,
men för hvart steg som förde honom längre bort
och allt bittrare lät honom känna saknad efter
det, hvilket han lämnat, gick han fortare och for-
tare, i trots utmanande lifvet. Han visste, att det
fordom, som ställt sig mellan honom och de an-
dra, beständigt skulle resa sig mellan honom och
hvar människa, som han ville kalla en vän, hvar
dörr, bakom hvilken han sökte ett hem.
Rundt omkring honom i trappan knuffades
kostymerade, som klädt, sig i vindsvåningen, och nu
begåfvo sig ned till torget, där minneståget ord-
nades. Det skulle sätta sig i rörelse redan om
tio minuter.
Nedkommen på gatan hörde han en fönster-
lucka rassla, och i detsamma föll, rätt framför ho-
nom på stenarna, den fula gröna pappersros, som
han bedt Elena om föregående afton. Han tog upp
den och virade fast ståltrådsstjälken om det grofva
snöret mellan pilgrimshattens musslor. — Men hvil-
kens hand, som hade kastat den, det fick han al-
drig veta.
Han uppsökte sin plats i högtidståget, och icke
långt därefter gaf en gäll hornstöt tecken till upp-
brott.
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
