Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI1. Hans Alienus blir påflig nuntius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Ni, hvita fångar, — ropte han och ställde
sitt ljus i fönstret, tog en duktig pris.
Och med en liten klatsch af handen fällde
han dosans lock igen på påfligt vis.
— Ni, marmorfångar, hvarför längta ni
till korsets fall? Vi förde ändå vi
ett hedniskt lif emellan bön och aven,
så visst som korset väckte er ur grafven.
Och har i Rom jag inte skött er sak
och skänkt er parker, skänkt er stora stenhus
och bott med Venus under samma tak
och gjort min bostad till antikens benhus?
Står Pan ej här med lyftad marmorklöf
och dristigt naken, naken men med löf,
ty löfvet kom med medeltidslyriken.
Det är ej längre någon hemlighet,
att löfvet är i grund och botten det,
som skiljer nya tiden från antiken.
Ni, marmorfångar, hvarför trycka er
så tätt till rutan? Hvarför stirra ner
mot kullens kam, där skogens regnbestänkta
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
