Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Hades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att det bara var den eländiga gamla krukan, som
gick i bitar. Tvi det skräpet!
Den gamla kvinnan ocb hennes döttrar blefvo
tveksamma och började träta sinsemellan, men
slutligen upprepade de en efter en hans ord och
släpptes ut.
De voro barfota, endast klädda i hvita skjortor,
hvilka på bröstet voro nedskurna i en djup kil,
kantad med blått garn. Håret var deladt i en
mängd små hängande flätor, och vid ändan af hvar
fläta dinglade en röd träkula och en bjällra.
Den gamla kvinnan var fetlagd och rörde sig
långsamt, men döttrarna sprungo om henne, och
den mellersta, som var lifligare och snabbare än
sina systrar, kom först ned till floden. Hon slog
sig på höfterna och utstötte ett gällt fröjdeskri.
— Vi hade rätt! — jublade hon. — Det var
bara den eländiga gamla krukan, som gick i bitar.
Visste jag icke, att vi skulle få rätt!
— Visste jag icke, att vi skulle få rätt, du
gnisselhals, — instämde modern med ohöfviska
och gäckande åtbörder, och de fyra kvinnorna
skockade sig samman och ropade så högt att ögo-
nen runno.
— Ser du, — hviskade Hans Alienus, då han
å nyo närmat sig den lugnade gubben. — Ställ
4- •Si h
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
