Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Sardanapals bål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sardanapals ögon glimmade, och han reste sig
en smula från kuddarna.
— Och vårt skönhetskrig? — sporde han. —-
Har jag öfverträffat dig?
Då gick Hans Alienus till takets kant och gaf
ett tecken. I detsamma öppnades på kvidande
gänglor en af gårdens portar, och fem bårar in-
buros, lastade med det präktigaste af de skatter
som han medfört från Babylon. Där lågo fat af
ädelmetall och kannor med påfågelsfjädrar stuckna
i kalken. Rökelsekar, tunga, gråaktigt skiftande
pärlknippen och guldsmycken med kornblå stenar
släpade i marken, och öfverst på hvar bår gräns-
lade en kedjelagd lefvande tigerunge.
Nu Hans Alienus :
— Hvad värde ha några kannor och fat!
Men inbillningens lampa lyser öfver dem, och jag
hör guldsmedernas flitiga knackande med sina små
hammare, de fattigas gråt, de girigas sömnlösa
pustande, tjufvarnas raspande dyrk, de lyckligas
larmande jubel och de plundrade städernas ångest-
skrik. Lifvet visar mig sin lysande blomma, mot
hvilken alla safter sugas upp.
Sardanapal nickade utan att svara och klap-
pade tre slag i händerna.
Då öppnades en annan af gårdens portar och
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
