Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Sardanapals bål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och mynt rullade öfver golfvet och en bild, formad
af grumligt rödaktigt glas, sprang rasslande i bitar.
Midt framför stockhusets skumma ingång be-
gränsades gården endast af en låg stenkant, från
hvilken de många druckna ögonen sågo ned öfver
den milsvida brinnande staden. Men ännu i sin
förvirring darrade alla närvarande inför sin herres
blick och ordnade sig i rad med korslagda händer.
Vid stockhusets tröskel stannade de svarta etiopi-
ska evnukerna med gisslet på skuldran, och bakom
Sardanapal framträdde sju gråklädda ohyggliga
skepnader. De voro helt och hållet höljda i kåpor
af grå säckväf, hvilka vid marken voro utspända
kring vida bamburingar. På vänstra axeln buro
de en grå säck, som var så packad med halm, att
de hvassa gula stråna här och hvar stucko ut
genom tyget. I högra handen flämtade en kådsticka.
Dansande steg Sardanapal och hans följe öfver
tröskeln. Handtrummorna ljödo, och smittade af
de dansandes yra jublade alla munnar så högt, att
intet öra längre uppfattade den aflägsna förstörelsens
dån. Inbillningens stormväder fyllde andens segel
och ryckte allt mot undergången och evigheten,
mot en odödlig död, som skulle stå ristad på min-
nets högtidsbägare, när den i sena år vid eldarna
gick laget rundt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
