Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Hans Alienus blir romersk kejsare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätten. Han hade redan druckit så rundligt af
slafvarnes vin, att hans gamla nyfikenhet, under-
blåst af ruset och vreden, sprang i ljusan låga.
Till sist kunde han icke längre bemanna den. Han
ref den lilla nötta läderpåsen från halssnöret och
ropade med ett krigarelöje:
— Så länge jag kan bära denna påse utan
att öppna den, skall jag förbli min herres vän.
Hohol Ännu en bägare, mina bröder! Och ritsch,
nu är påsen öppen!
Som Abu-Rasak hade förutsagt innehöll påsen
endast ett par hoptorkade mullbär, ty den kloke
gamla hade förstått, att det var profvet på en vän,
att det som han fått i förtroende kan han bära
utan att nyfiket uppsprätta och genomleta det.
Men knappt hade väpnaren föraktfullt kastat
de skrumpna frukterna, innan han upptändes af
lust att hämnas på sin herre för dennes gäckande
ord om hans spel. I dagningen gick han därför
ut på gatan och väckte en halt gumma, hvilken
somnat på en tröskel. Han underrättade henne i
lågmäld ton om allt hvad han hört genom dörr-
springan samt lät henne uttryckligen lofva att icke
berätta det för någon, icke ens för sin jämnåriga
fränka. Han visste, att på det sättet skulle hela
staden få veta det redan innan middagen.
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
