Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallands öden ifrån kristendomens började tidevarv till Kalmar-Unionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Harald Gylle av konung Erik Emund i Danmark år 1134 får 8
långskepp och dessutom Halland i förläning.[1] Harald
Gylle, gift med Ingrid Ragvaldsdotter,[2] var fader åt norske
konungen Inge Haraldsson Krokbak, som vid 10 års ålder
efterträdde fadern och blev tillika med sin halvbroder Sigurd
konung i Norge, och åt Birgitta, som tvenne gånger var gift,
nämligen först med Carl Suneson, jarl hos Swerker Gamle,
sedan med Magnus,[3] Hinrik Skatelårson, vilken Magnus
någon tid var konung i Sverige efter Erik den helige.
Harald Gylle har icke efterlämnat några minnen i
Halland. Det tillhör Norges historia att förvara dem. Men då
han segrande återkommer till sitt fädernesland, nekar han
sitt hjärta vällusten att glömma lidna oförrätter. Han
fängslar sin övervunna brorson, konung Magnus Sigurdson,
och giver emot honom de rysligaste uttryck av en barbarisk
hämnd. Icke nöjd att på honom utsticka bägge ögonen låter
han även avhugga hans ena fot, och för att ännu giva den
olycklige en omväxling eller tillökning av plågor, låter han
en rikare uppfinningsgåva av tortyr ingå i den olyckliges
erfarenhet, och begraver omsider dess döende varelse i
Holmklostret i Trondhjem. Harald Gylle dör år 1136 och
vördas efter sin död såsom ett helgon.[4] Men de skuggor, som
hopat sig över hans fullbordade bana, kunna icke mildras av
det svaga sken, som vid banans slut synes flämta över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>