- Project Runeberg -  Hallands historia och beskrivning /
95

(1931) [MARC] Author: Sven Petter Bexell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halland ifrån de Nordiska rikenas förening intill Fredrik II:s anträde till regeringen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

armé inrycker Johan Turson (Ros) i Halland. Han börjar
genast belägringen av Halmstad. Han stormar staden och
slottet men blir avslagen. Han utvecklar hela förmågan av
sina stridskrafter. Han företager en ny stormning, men
även denna avlöper utan framgång. De belägrade teckna
varje ögonblick av fientligt anfall mot staden med död och
förödelse. Även invånarnas kvinnor och barn deltaga på
murarna i striden och nedstörta eld och sten på de stormande.
Johan Turson, färdig att företaga det tredje anfallet,
emottager invånarnes försäkringar, att de underkastade sig
Gustaf Wasas lydnad, ville efter hans förklarade vilja erkänna
Kristian för Danmarks konung. De föräkrade att i stillhet
mottaga de svenska troppar, som förlades i Halmstad, och
att vid svenska huvudstyrkans återkomst från det fortsatta
fälttåget för den öppna stadsportarna. Kapitulationen
tecknades i Halmstad Allhelgonaafton 1534.[1] Uti dessa
krigshändelser deltogo enligt Tegel många av svenska
ridderskapet och adeln till häst och fots. Svenska styrkan skall
hava varit sex fännikor lantknektar och 2,000 väl rustade
hästar. Följande svenskar delade under Johan Turson befälet
över trupperna: Lars Siggeson, Holger Carlsson, Carl
Eriksson, Peder Hård, Birger Nilsson, Ture Trolle.[2]


[1] Handlingen finnes införd uti Gustaf I:s hist. av Tegel, del. 2,
sid 42.
[2] Hwitfeldts berättelse om denna belägring är följande:
Halmstad bestormas 2 gånger, men de anfallande förlora mycket folk, så
att alla slottsgravarne lågo uppfyllda med deras döda. Då de
anfallande sågo detta ihärdiga försvar, uti vilket både kvinnor och
barn deltogo, drogo de sig ifrån staden. Borgarne, glada över den
således slutade striden, börja nu att på vallarne med hög röst
sjunga danska psalmen: Vor Gud hand er sua fast en borg.
Svenskarne, då de hörde sången, stannade och trodde, att man skämtande
ropade dem, återvände, gjorde sig färdiga till tredje stormningen.
Borgarskapet skickar nu sin borgmästare emot de svenske för att
efterfråga, i vilkens namn de stormat staden. De svara: "På hertig
Kristians vägnar", varpå borgmästaren tillkännagiver, att han och
hela byn ville vara med samma, herre, vilken Danmarks rikes råd
utvalt, och den tredje stormningen inställdes. Det synes nog
besynnerligt, att man först efter tvenne blodiga stormningar frågar,
med vilken man slåss och varom. Berättelsen äger en icke
obetydlig olikhet med Tegels, Celsii och v. Dahlins.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:53:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hallhist/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free