Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halland ifrån de Nordiska rikenas förening intill Fredrik II:s anträde till regeringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenske män förr än han fick Stockholms Stadh in, mycket godt
medh sin eghen Breeff och Sigel, under Danmarks Rådz
Insigter, som J och väl vette, huru then handel sigh förlopp, och
huru samma breeff bleffue Svenske man holdne, thet haffue
Wij sedhan väl förnummit; så att hvar man skulle mycket
argumentera om sådanna breff och segel, som uthgiffues i
slijk handel (kunde väl skee) att bristen funnes jw så stoor
på den andra sijdan, som på thenna.
Itemförr än Konung Hans någen tijd kom här in i
Riket, förseglade han gamble Herr Sten, alt Finlandh medh
någre Slott och Lähn i Sverige i Hans lijfstijdh och vardt
honom doch icke hollit, och hadhe han achtat gjort hans
lijfstijdh så kort, att samma förläningh, hadhe honom till lithen
froma varit, endoch (Gudhi thes loff) thet icke skedde, som
thet ganska när var. Så effter han och fleere goodhe män i
Rijket, förviste sig platt ingen säkerhet till theras lijf; ty
tycktes them tryggjäre vara att mista godz och ägodelar än
lijffuet, effter lijffuet är een falck, och är thet klart, att hvar
Konung Hans hadhe varit them een gunstigh herre, som the
visserlige förmodde sig, tå hadhe the uthan tviffuel bevist
sigh theremoth, som troogne undersåther. Men effter the
förnumme thet galt them om lijf och välfärdh, thärföre
måtte the sökia sitt bästa, efter gammalt ordh, Noth bricht
Isern.
Som J ock föregiffue att the Svenske voro stemde till
Calmarne, att stå Konung Hans till rätta, i några tyska
Fursters Sendebudz närvarande (endoch thet var mycket
bättre att thet icke skeddhe) så ställe vij then saak in till al
Christelig och högstförståndigh erkäntnitz, om the thes
plichtige vore, att stå till rätta inför theras fiender. The
hadhe icke allenast rådh, att döma theras godz ifrån them
uthan jemväl lijffuet medh, thet var uthan tviffuel
fullkomligen theras acht och meningh.
Käre Her Tyke vilde vij gärna vetta hvij eller för hvad
orsaker skull, j fore icke till Greffue Christopher i
Köpenhampn, sedhan j bleffue hans fiendh, then tijd han stempde
eder så ofta, och j thå försåte the stämningar? så kunne vi
väl tänkja att ther man icke förveet sigh säker om lijff och
välfärdh, endoch han finge hundrade stempningar, faar han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
