Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halmstads stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ibland privata hus och byggnader i Halmstad är
huset n:r 138 vid torget uppfört med ett byggnadssätt, som
vittnar om en betydligare ålder. Den del av byggnaden,
som är inåt gården har för sin klosterlika struktur blivit
ansedd såsom någon del av en klosterbyggnad.75) Huset
n:r 58 på stora gatan, tillhörigt lagmannen Cöster, beklätt
med glacerad grön tegelsten, är uppbyggt av konung
Kristian IV och omför på en inskrift årtalet 1620 såsom det
år då det uppbyggdes.
Förslag att göra Nissaströmmen segelbar hava ofta
blivit gjorda. År 1664 befaller konung Karl XI, att
landshövdingarna i Halland och i Jönköpings län skulle med
allmogens tillhjälp föranstalta upprensning av denna ström
och göra honom segelbar samt tillika tillse att kungsådran
icke bliver tillstoppad. Detta förordnande förnyas 1680.
Drottning Ulrica Eleonora befaller 1719, att
landshövdingen i Halland skulle ingiva förslag, på vad sätt och av vad
medel denna strömrensning kunde verkställas. På
1740-talet förordnades friherre Nils Gyllenstierna att såsom
fortifikationsofficer undersöka, huruvida man ifrån Småland
lmnde uti Nissafloden till Halmstad föra det timmer, som
på kronoskogarna vore fällt till Landskronas befästning.
Resultatet av denna undersökning blev, att det endast med
mycket besvär kunde verkställas. Ifrån denna tid har det
nästan helt och hållet avtystnat med alla förslag uti
förenämnda ämne. Nissafloden är djupast emellan
Hinnekulls-l>ro och Lobebäck i Thorups socken, där den på flera
ställen har ett djup av 14 fot, då den däremot på 800 alnars
längd ifrån Drareds laxfiske icke är mer än en aln djup.
står, här fordom tillhört en borgare i staden men blev inköpt och
först bebyggt till kronobränneri. Vidare spruthuset uti nedra delen
av rådhuset, tullkammaren, varest tillika är packhus och vagbod,
’belägen vid ån, samt Tyghusgården, där garnisonen hade
rustkammare, stall m. m.
) Detta hus, nu tillhörigt änkefru Kröger, omtalas i
magistratsprotokollen redan 1562 och kallas där Stenhusgården i Halmstad.
Fru Karine Tofte och hennes söner hade då sålt det till välbördig
Jörgen Krabbe. Man har antagit, att efter den stora branden 1619
■endast detta hus och St. Anna kloster vid ån blevo stående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
