Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årstads pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— 241 —
De monumenter, som uti denna trakt intill vår tid
hava överfört minnet och namnen av Hagbarth och Signe,
utvisas alla inom en krets på eller nära vid den så kallade
Asigehed. Sigardsberg eller Kongsberget ägde ännu för 65
år sedan ganska tydliga lämningar av gråstensmurar och
vallar, även som på bergets östra sluttning upptäcktes en väg
eller uppgång till det forna slottet. Nära detta berg ligger
det ställe, som efter Signe skall fått benämning Signestad.44)
Här hava fordom en mängd bautastenar varit uppresta, och
till Uppland; men får därför av Worm, som med en polemisk iver
påstår, att den inträffat på Seland, emottaga benämningen av en
oförskämd människa, se Worms Monum. Dan. p. 135. Hallman
hänför händelsen till Uppland, Petrus Peträus till Blekinge, Cythräus
Vejanus och Richardson till Halland. Lagerbring, stödjande sitt
omdöme på en historisk kritik av Saxos berättelse, att vid de
krigshändelser, som blevo en följd av äventyret, ett rytteri med
skyndande ritt kommit till undsättning ifrån Skåne, säger: "Denna
omständighet synes utan svårighet avgöra tvisten, var konung Sigard haft
sitt säte, ty på de flästa av dessa ställen har intet rytteri ifrån
Skåne kunnat i hast uträtta något, utan man bör lämna hedern åt
Halland, om det är någon att kunna uppvisa en kärlekslös fader, ett
svagt fruntimmer och en narraktig älskare." Om av ännu
bibehållna traditioner en arkeologisk forskning finner stöd, så torde
innevånarna omkring Hagbarthska monumenterna i Halland med de
andra Nordboarna kunna ingå i något slags tävlan om äktheten av
sina minnesvårdar.
44) Så kallas stället på Langebeckska kartan av år 1277 och
finnes markerat nära det där tecknade Monumentum Haborinum.
Saxo åter synes härleda benämningen icke ifrån Signe själv utan
ifrån hennes fader, då han kallar det Sigari oppidum, se Saxo Gr.
H. D. Lib. VII, p. 123.
Hagbarths och Signes namn skrivas olika. Hos Sturlason
förekommer Hagbarder. I Hjalmars saga Habor och Signil. I
Landnama Hagbard. Saxo skriver Hagbarth och Signe.
Anm. till den nya upplagan:
Bexell påpekar själv i not. 43, att sägnen om Hagbart och
Signe lokaüserats till ett flertal andra platser inom Norden.
Och det förtjänar framhållas, att de av Bexell anförda
namnen på fornlämningarna vid Asige icke utgöra några
fullgiltiga bevis för att de historiska händelser, som möjligen
ligga bakom sägnen, i verkligheten tilldragit sig just här.
Rörande "kartan av 1277" se anm. sid. 4.
BexelI,Hallands historia och beskrivning.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
