Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slöinge pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— 252 —
död fullmakt på pastoratet, tillträdde 1709, höll sin
inträdespredikan och avled kort därefter i Holm, där han ligger
begraven. Elias Pihlsson var komminister i Drängsered,
erhöll kungl. Senatens fullmakt på Slöinge pastorat 1710
med villkor att konservera Grönbergs änka, varifrån han
men 400 dalers erläggande till änkan befriade sig. Han var
gift med Anna M. Friis och avled av pleuresi 1737. Nils
Ströman, född i Halmstad, där fadern var lavettmakare på
fästningen. Ordinerad 1727, adjunkt i Hishult, Warberg och
vid domkyrkan i Göteborg. Blev pastor i Slöinge 1739 med
förbindelse att gifta sig med företrädarens änka. † 1767.
Severinus Jacobi Ström, född i Kongelf 1718. Präst 1747.
Pastor i Kongsätter 1763 och i Slöinge 1768. Avled 1788.
Lars Roselius, född i Hunestad 1747, där fadern var
kyrkoherde. Blev student i Lund 1767. Präst 1770. Collega i
Warbergs skola 1771. Pastor i Slöinge 1789. Prost 1880,
Har varit gift med N. N. Aurelius.
Barnundervisningen sker dels av föräldrarna själva,
dels även uti ambulatoriska skolor, fattigförsörjningen
genom understöd utur fattigkassa, och Slöinge socken har till
sina fattiga ett fattighus.
Fornlämningar: Vid den så kallade Skotthögen pa
Hanarps gärde nära landsvägen hava flera stenar varit
uppresta; ännu äro av dem 4 kvar, varav den största är 2 1/2
aln och den minsta 1 1/2 aln hög. Allmogen i orten påstår,
att dessa stenar blivit resta till minne av några svenskar,
som stupat i krigshändelsen på Eftra högar (troligen år
1565). Den berättar även, att de svenskas artilleri,
uppställt på Skotthögen, beskjutit de danska på Eftra högar, på
vilket sistnämnda ställe även flera stenar varit resta,
varav ännu tvenne utvisas såsom kvarstående stumma
vittnen av samma dags händelser; alla stenarna hava
bautastensform. Vid Ullarp står en fyra alnars hög sten upprest,
Lvngasten kallad. Traditionen, att Eftra kyrka där först
skulle uppbyggas, monumentets form av en skyddspelare
eller skyddstod, dess isolerade läge ifrån andra
fornlämningar, allt ger anledning till den förmodan, att stället av
våra göthiska förfäder varit ägnat åt andaktsövningen, och
att Lyngasten värkligen varit en skyddsstod. Omkring
denna sten håller ungdomen ännu sina midsommarlekar, lika-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
