Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Okome pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 298 —
Prästegård wid min ankomst till orten (1728), hwilken min
antecessor låtit köra ifrån kyrkagården till prästegården,
emedan wanartige menniskor hade borthuggit åtskillige
stycken af kanterna att man icke kan igenfinna alla
bok-stäfwerna till minnesskriften. Men när Biskopen D:r Eric
Benzelius år 1730 Dom XV p. Trinit här höit visitation och
introducerade mig, fick se denna sten, gjorde det honom ont
att ett så gammalt monument war så alldeles förstördt,
hwarföre han! åstundade att det måtte blifwa transporteradt
till dess Prästegård Björkeris, på det att det måtte blifwa
conserveradt till posteriteten, begärandes af mig, det jag
wille befordra detsamma till Falkenberg, hwarifrån Pastor
derstädes Barth. Seijerus, som war bland andre
närwarande, lofwade draga försorg att det wid wåren eller
sommaren skulle blifwa förflyttadt sjöledes till förstnämnde orten.
Wintren derpå lät jag genom mine drängar med släde
skaffa stenen till Falkenberg och inlägga honom i Prästegården,
derstädes han ännu ligger qwar, alldenstund bemälte
Biskop följande år 1731 wid sommartiden fick Kongl. Maj:ts
allernådigste Transportfullmagt på Linköpings Stift dit han
straxt efter Midsommaren sig förfogade, men före sin
afresa committerade han mig, att afskrifwa förestående
historiska berättelse13) om denna stod och äreminne. Dock
tänker jag om Gud förlänar mig lifstiden, wid första tillfälle
som gifwes medelst winter eller åkeföre, uppå n. w.
Biskop Jacobi Benzelii inhämtade råd och mening hämta ste-
4:i) Kyrkoherden Ahlman har även i pastoratet annotationsbok
gjort en anteckning- om Axtornaslaget, skada är att han utan kritisk
uppmärksamhet endast anför Chytræi Vejani lika sanningslösa som
ensidiga berättelse om de svenskes nederlag. Uti Hallands
Historia, I del, där Axtornaslaget anföres, tror
författaren sig däremot hava visat, att om av
händelsernas måhända oemotståndliga lopp svenska hären den 20 oktober
3565 invecklades i en kedja av lika opåräknade som oövervinneliga
hinder, och om. således lyckan mindre gynnat dess vapen, så har
krigshändelsen likväl varit sådan, att svenska krigsäran tryggad
kan överlämna den åt eftervärlden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
