Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hällristningar än enligt Pallas’ förmodan såsom
bomärken [1]. Emedlertid fästade de ristningar, hvilka
bemälde naturforskare funnit, kejsarinnan i
Ryssland Catharina II:s uppmärksamhet. En man
afsändes 1784 för att afteckna inskrifter vid
Jeniseiströmmen. De erhållna teckningarne afsände
Pallas till O. G. Tychsen i Bützow, som förklarade,
att deri många bokstäfver förekomma, hvilka
finnas i de keltiska och göthiska alfabeten och hvilka
icke träffas ibland parthiska, armeniska, oiguniska,
chinesiska, gammal-arabiska och tatariska skriftecknen.
Han ansåg inskrifterna vid Sinai vara af
samma ursprung och trodde beggedera tillhöra
forntidens Skyter. Föröfrigt stannade läsningen af
ifrågavarande inskrifter, såsom man kunnat förmoda,
vid lösa gissningar [2].
Man har i sjelfva Hottentotternas land funnit
i klipporna inhuggna figurer, som skola vara
nöjaktigare än våra hällristningar [3]. De många
stenrör, hvilka finnas vid Groote Vees Rivier och hålla
från 3 till 4½, fots höjd och från 6 till 10 fots
diameter, lära troligtvis vara från samma
tidsålder som dervarande bergristningar. ”Man anser
derföre,” säger A. Sparrman, ”dessa monumenter
för ojäfaktiga bevis, att fordom folkslager sig här
uppehållit, som varit mägtigare samhällen än både
Hottentotter och Caffrar, hvars både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
