Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som den trearmade figuren derbakom och den
enarmade deröfver icke ha ditkommit såsom
sinnebilder utan såsom sirater. Föröfrigt prydas
bladets sidor med fina bågslag och sicksack framför
raka linier, hvilka ej rimligtvis kunna anses för
annat än ornamenter. Att de tvenne ringkorsen
ä den ene och spiralkorset å den andre kammen
äro blotta prydnader lär ingen bestrida. Om
således de likartade korsen under stenåldern
uteslutande blifvit använda som sinnebilder, ha de,
enligt en vanlig följd af en stigande kultur, under
bronsåldern stundom tjenat till meningslösa
sirater. Emedlertid ha korset och ringen hvar för sig
varit i Norden intill christendomens införande högt
aktade ehuru icke rätt förstådda. Man trodde
nemligen, att ett kors betecknade Thors hammarmärke,
och man begagnade ringen som en helig symbol
vid edgång [1].
Det är mera än sannolikt, att ofvanberörda
grottbyggnader tillhört samma folkstam, som
inristat sina bedrifter på våra klippor, och att således
dervarande figurer måste i allmänhet betraktas
såsom hällristningar. Här bör icke förtigas, att man
å likartade minnesmärken i England, Skottland och
Irland, äfven i Tyskland och Frankrike trott sig
finna dels figurer dels karakterer. Då jag icke sett
några pålitliga teckningar af dithörande ristningar,
vågar jag naturligtvis icke bestämma något
rörande desammas egentliga syftning; men det vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
