Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varit passande för detta djurslägte. Man har äfven i
skånska torfmossar hittat ben af renar, elgar och
uroxar. Då resebeskrifvaren Pytheas, som lefde
omkring 350 år före Christi födelse, anses af Strabo
vara den osannfärdigaste man [1], och då Thule icke
kan till sitt läge bestämmas; så torde man icke
med någon visshet kunna af den förres berättelse,
fastän den sednare stundom visar sig vara alltför
tvifvelaktig, antaga, att Nordborne långt före vår
tidräkning haft begrepp om boskapsskötsel och
åkerbruk. Flere fynd, hvilka jemte sten- och
flintverktyg blifvit gjorda i griftbyggnader både ut- och
inom Skandinavien, gifva dock styrka åt den
förmodan, att Nordens urinbyggare ej allenast idkat
jagt och fiske utan äfven boskapsskötsel och
åkerbruk [2].
Det hufvudsakligaste, som Iulius Cæsar före
Christi födelse yttrat om Germanernas förhållanden,
förtjenar all uppmärksamhet; enär Nordens
inbyggare på den tiden troligtvis i flere afseenden
liknat desamma. Enligt denne ryktbare författare
hade Germanerne inga Druider, och de höllo blott
solen, elden och månen för gudar, hvilka de sågo
och af hvilka de påtagligen gagnades, och de kände
icke ens ryktevis några andra gudar. Hela deras
lefnad bestod i jagter och krigsföretag, och de
bemödade sig från barndomen om arbete och härdande.
De, som längst hållit sig kyske, åtnjöto
bland de sina det största beröm; emedan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
