Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hällristningarna, hvilket dock högligen bestrides; så kunde
derigenom icke bevisas, att de bestått af metall,
ännu mindre att desamma tillhört jernåldern. Se
här ett ojäfaktigt och afgörande vittnesbörd för
detta nekande. Vid Amerikas upptäckande hade
Mexikanerne svärd af mycket hårdt trä, 3 till 3½
fot långa. Eggen utgjordes af obsidianskärfvor, som
voro fastsatta uti en ränna med starkt bindande
lim. Dessa svärd, hvilka fördes med begge händer,
gjorde enligt en spansk författares berättelse
lika god tjenst som en Toledoklinga. Det var
likväl de första huggen, som voro särdeles farliga;
ty obsidianeggen blef hastigt förslöad [1]. Då dylika
svärd voro vådliga för stridsmän med harnesk och
pansar, så kunde desamma väl begagnats mot
hällristarne, hvilka, om de också ej varit enligt
Holmbergs uppgift nakna, dock ingalunda varit
stålklädda. Enär samme författare af hällristarnes stora
lansspetsar söker bevisa, att de måste bestått af
metall, bör härvid erinras, att desamma tvifvelsutan
varit af trä med insatta flintskärfvor. Detta
är så mycket troligare, som flere benspetsar skärpta
med flintskärfvor hittats i Skandinavien. Holmberg
erinrar, att inga sådana lansspetsar af sten
finnas. Härtill kan läggas, att ej heller dylika af
metall hittats. De ha således varit af trä och
förmultnat.
Då ibland åtskilliga slags djur, hvilka afbildas
å våra berghällar, ses, såsom jag ofvanföre visat,
en myckenhet hästar, oxar och kor, samt derå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
