Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 3. Mars 1930 - Vårens förstlingar, av Ragnar Jändel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARS MÅNAD 131
(öårens
förstlingar
I södra Sverige, där detta
skrives, kan man redan i februari få se
snödropparnas grönvita klockor lysa
mot stugornas söderväggar. Någon
beskrivning tarva de ej, ty varje
barn känner dem. De ba den
första vårens underbara friskhet och
förandligat spröda ton. Pressar
man en av dem, kan blomman likna
en liten fjäril med tunna, bräckliga
vingar.
Men går man ut i backarna en
sådan dag, då bäckarna spela och
de första lärkdrillarna kanske tillra
ned över brungyllene marker, får
man, om det vill sig väl, se den
första vilda "vårblomman" vaja emot
sig. Blåsippan är ännu inte vaken,
och man s.kall inte alls söka den
förstling det här gäller på marken
utan på hasselbuskens ’bruna
grenar. Stod den lilla snödroppen upp
ur jorden högtidlig och stilla som
en andeviskning, så ger hasseln i
sin blomning vårens andra anslag
— den blommar som en luftig och
durstämd folkvisa om vår och
kärlek. "Han" är banhänget, som
vajar för vinden och lyser som ljust
guld i det friska solskenet, "hon"
sitter i purpurröd klänning, liten
och stilla tryckt intill kvisten.
Vinden dallrar i grenarna, årsskottens
veka spön vaja och "det kostliga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
