Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 3. Mars 1930 - Den antika spegeln, av Bert Briel - Marskväll, av Kerstin Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
kvittot ock gick in till de andra. Så
slog kon armarna om kal sen på
modern ock sade:
— Mamma, du, kar jag inte alltid
sagt, att det skulle bli bra, bara vi
hoppades, trodde ock väntade —
nu ska jag tacka Gud riktigt . . .
— Det ska vi, min flicka, men vi
ska också tacka herr Schmerlinger
— och vår käre värd, §om förde kit
konom. — Hon vände sig mot
ker-rarna:
— Säg, får jag möjligen bjuda
på en kopp té i vårt enkla kem —
ty ni förstå nog, att vi behöva
sansa oss en smula, både min dotter
och jag, innan vi kunna säga just
vad vi känna . . .
De båda herrarna tackade . . .
nAESKVÄLL.
Fastlagssolens gyllne skimmer
ler i dunlätt rimfrostflimmer,
strålar över snöblank slätt.
Stocklasspår på vägen blänka.
Bort vid bäckens djupa sänka
skifta björkar violett.
Träden sina grenar sträcka.
Under brygghustakets täcka
hänger långt "mattiasskägg".
Korna råma uti båsen.
Solen kikar över åsen,
smälter snön vid södervägg.
* *
Sol gått ned bak skogens toppar.
Åter frysa takets droppar,
skaren lyser kall och blå.
Men då tändas stjärnor klara,
medan tankar komma — fara,
medan luftslott skimra — gå.
Tomma kälkar hemåt ila.
Gulblekt månens strålar sila
över rosets enrissnår
och på aspars raka stammar.
—-Stadigt längtans glödeld flammar
emot sol och ljus och vår.
Kerstin Westman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
