Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under vårdagar (Nr 4. April 1930) - Något om Sadhu Sundar Sing, av J. E. Lundahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
HALLS BERÄTTELSER
Redan hans person är en giipande
predikan. Påståendet att han icke
längre predikar och vittnar om sin
Frälsare är ej med verkliga
förhållandet överenstämmande. I mån av
kraft gör han alltfort resor på
kallelse till olika platser, fast han av
hälsoskäl tvingas att hålla sig
hemma mera än förut.–
Jag kom, som sagt, att tänka på
dessa uttalanden, när jag i
januarinumret av Det indiska kristna
na-tionalrådets tidskrift fick se en
artikel av Sadhu Sundar Singh under
rubriken "Det inre livet". Att
denna artikel är intagen i denna
tidskrift, visar bättre än något annat,
att Sundar Singh alltfort åtnjuter
det fulla förtroendet bland Indiens
evangeliska kristna. Denna
tidskrift är nämligen den mest
officiella av alla publikationer, som
förekomma inom den evangeliska
verksamheten i detta land.
Det är en märklig artikel, som
Sundar Singh här skrivit.
Endast liv är källan till liv,
säger ban. Ett livlöst ting kan icke
frambringa liv. Endast de som stå
i innerlig gemenskap med livets
källa kunna förstå detta
mysterium. Den fulla uppenbarelsen av
det andliga livet är möjlig endast i
den andlisa världen, ty den
materiella världen förmår icke giva
uttryck åt anden.
Det är mycket svårt att förklara
det inre livets djupa erfarenhet.
Goethe säger: "Det högsta kan icke
bli förklarat, men det kan erfaras
och sättas i verksamhet". Detta är
vad jag menar. En dag, under det
jag var sysselsatt med bön och
begrundande, kände ja? Herrens
närvaro synnerligen kraftigt. Mitt
hjärta överflödade av himmelsk
glädje. Jag såg, att i denna värld
av sorg och lidande finnes ett dolt
men outtömligt förråd av den
största glädje, en glädje, av vilken
världen ingenting vet, beroende på
att de människor, som ha
erfarenhet därav, icke förmå tala därom
och förklara saken på ett riktigt och
tillfredsställande sätt. Jag ville
skynda ned till den närbelägna byn
för att dela min glädje med andra.
Men på grund av tillfällig kroppslig
svaghet uppstod en konflikt mellan
själen och kroppen. Själen
önskade att gå, kroppen förmådde det
icke. Slutligen segrade själen och
drog min sjuka kropp med sig, och
jag fick omtala för folket i byn, vad
Kristi närvaro hade varit för mig
och vad ban ville vara för dem. De
förstodo, att jag var. sjuk, men de
sågo ock, att det fanns en inre
drivkraft, som tvingade mig att tala till
dem. Visserligen var jag
oförmögen att förklara allt vad Kristi
uppenbarelse hade givit mig, men
själva erfarenheten av Kristus
hade blivit omsatt i verklighet och
människorna hade fått något för
sina andliga behov.
Verklig glädje och frid bero icke
på rikedom, makt eller andra
materiella förmögenheter. Om så vore,
skulle alla rika människor i
världen vara lyckliga och
tillfredsställda. Men den verkliga och ständiga
glädjen är att finna endast i hjärtat
hos dem som blivit födda på nytt.
Hemligheten och verkligheten av
detta välsignelsens liv i Guds
gemenskap kan icke förstås på någon
annan väg än genom att mottaga,
leva och erfara detsamma. Om
någon söker, fatta det endast med sitt
förstånd, skall hans arbete bli
fåfängt. En vetenskapsman hade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
