Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 8. Augusti 1930 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUSTI MÅNAD
43
nasium. Studietiden blev en lång
kamp med ekonomiska bekymmer.
Men de två bröderna voro av gott
gry. De slogo sig fram. Lars blev
student i Uppsala 1820 ock
prästvigdes fem år senare. Redan under
studietiden hade han
uppmärksammats som varande en mycket
kunnig botanist och en framstående
kännare av Skandinaviens
fanerogamer. Han genomströvade till fots
väldiga vidder av svenska
Lappmarken, stora delar av Jämtland,
Ångermanland och Norge från sitt
nittonde till sitt 21 år, men även
senare. 22-årig reste han i sällskap
med en känd botanist i Skåne, och
1838 gav han en fransk
vetenskaplig expedition mycket värdefulla
upplysningar till Lapplands
kännedom. Året därpå blev han också
ledamot av Vetenskaps soc. i
Uppsala. Han medarbetade i
"Botaniska skisser", och i Vetenskaps
Akademiens handlingar äro många av
hans förtjänstfulla uppsatser
publicerade. Han utgav också några
religiösa skrifter, dels på svenska,
dels på lappska och finska.
Den yngre broderns litterära
alstring är säkert ännu
betydelsefullare. Förutom den redan
nämnda Journalen över
lappmarksfärderna skrev han 1840 den mycket
uppmärksammade skriften "Tankar om
fattigdomen och fattigvården i
Sverige", i vilken han visar sig vara
en den praktiska handlingens man.
Hans där framkastade hypoteser
och tankar kunna utan överdrift
sägas vara moderna och stå sig delvis
än i dag. Petrus L. intresserade
sig inte bara för sitt folks andliga
utveckling, utan han var också
mycket mån om dess ekonomiska
uppsving. Vid flera tillfällen talar
han om vägväsendet, fattigvården
och jordbruket. Han var kanske
väl så ensidig i sina
nationalekonomiska förkunnelser, hävdande bl. a.
den fysiokratiska principen att
jordbruket är den enda näring,
varpå ett land kan bygga sin
utveckling, och bemöter "binäringarna"
med kallt förakt, i varje fall
misstro.
Han var en kraftkarl, och han
säger också på ètt ställe, att det
måste vara kraftkarlar, som skola
verka som lappmissionärer. Han var
oppositionell mot de gamla,
inväxta uppfattningarna, gick med
ungdomlig hänförelse och frejdigt mod
till kamp mot mångt och mycket,
som han ansåg vara dumt och
orättvist. Måhända led han för den
saken många bittra besvikelser, om
också offentliga och andra
utmärkelser kommo honom till del — bl.
a. Lundbladska priset, utdelat av
Svenska Akademien.
I andra delen av sin Journal
berättar han inför ett
barndomsminne något om den stränga
uppfostran, som hans broder
meddelade honom, och han tillägger, att det
var "en rätt plantskola för
missionärer i Lappmarken. Morsgrisar
och sängkammarpiltar duga icke
därtill, de må nu äga vilka lysande
talanger och partier som helst i
övrigt".
Han berättar bl. a. följande från
sin barndom: "Carl Erik Læstadius,
den äldre brodern, själv en man av
järn, talade aldrig om försiktighet
och aktsamhet för förkylningar,
men ofta om klemighet och
ömtålighet. Pojkarna fingo springa
barfota genom snödrivorna, om de så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
