- Project Runeberg -  Halls berättelser / Årg. 4. 1930 /
45

(1930)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 9. September 1930 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEPTEMBER MÅNAD’

45

Kathlen blev
dödsblek och grep hårt
om terassens
stenbalustrad.

— Jag kan inte förstå,
att situationen är på
något sätt förändrad, sade
sonen lugnt. — Jag kar
varken mottagit kärlek eller
pengar av dig, så länge jag kan
minnas tillbaka. Jag får väl
fortsätta att som hittills leva på mitt
arv efter farbror Hugh, ock när
det är slut, reser jag till
Indien .. .

— Tänker du då inte alls på
mig? snyftade lady Manville.

— Käraste lilla mor, sade sir
Henry, du har aldrig givit mig
annat än tårar. Förståelse har du
aldrig visat mig, och förståelse är
nu en gång den största och mest
oumbärliga gåva en mor kan giva
sitt barn. Jag beklagar, att detta
samtal har slutat så som det har,
men det är tyvärr intet att göra
däråt. Och med en kort bugning
lämnade han föräldrarna och vände
åter till hotellet.

Kathlen och Henry tillbringade
en härlig söndag tillsammans. De
seglade, spelade tennis och roade
sig.

Kathlen försökte, som sir Henry
hade sagt henne, att glömma allt
annat och endast njuta av tillvaron
dessa få dagar i hans sällskap. Yad
som sedan stundade ville kon inte
alls tänka på.

Medan sir Henry avlägsnade sig
från kenne ett ögonblick för att
hämta litet förfriskningar inne vid
buffeten, gick Kathlen ut på
hotellets terrass för att andas litet frisk
luft. Medan hon stod där, hörde
hon plötsligt en kvinnoröst bakom
den tunna glasväggen:

— God afton, sir Henry! Är ni
verkligen så upptagen av er
"medförda" dam, att ni inte kan skänka
mig så mycket som en kälsning?

— Förlåt mig, lady Cardwick,
kom det långsamt ock kyligt från
den tillfrågade, men den
"medförda" är min fästmö.

— Å, jag förstår, log hon -— en
sådan där som de unga männen nu
för tiden kunna hyra liksom
högtidsdressen.

Kathlen blev dödsblek ock grep
hårt om terrassens stenbalustrad.

Så hördes åter hans stämma:

— Ni tager alldeles fel, lady
Cardwick. Fröken Morrison är
min tillkommande hustru och visst
inte någon lejd sällskapsdam. God
afton!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:53:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hallsber/1930/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free