Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 9. September 1930 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEPTEMBER MÅNAD’ 47
’rlek, Jrohei och
Quàsfruhian
9h>
T
Gud rynkade vredgad sin höga
panna, där han satt på sin
moln-tron och lyssnade till
klagovisorna från jordens människor. Så
vinkade han till sig en ängel, talade
och sade:
Jag är trött på missnöjet från
jorden. De ogifta vilja
ovillkorligen in i det heliga äkta ståndet,
och alla, som kommit därin,
beklaga sig storligen. Nu vill jag
pröva, om där inte finnes ett enda
människopar, som äro lyckliga och
nöjda, och som kunna vara
varandra trogna trots frestelser och
prövningar. Välj ut ett par och
avlägg rapport vartannat år!
Ängeln, som vi kunna kalla
Gabriel, bugade sig och försvann
skyndsamt. På lätta vingar svä-
vade ban ovan molnen, sökande.
Då fick han plötsligt se en tavla,
som i hög grad tilltalade hans
skönhetssinne. På en
trädgårdssoffa under en lummig gammal alm
sutto en man och en kvinna. Han
höll armen om hennes liv, och hon
såg leende upp på honom.
Framför dem stod en vagn med ett litet
sovande barn, och tydligen talade
de om den lille.
Här är så vackert, sade kvinnan,
och så fridfullt. Jag hoppas, att
vår lille Knut får växa upp här
-—-att detta får bli vårt hem under
många lyckliga år.
Och mannen svarade:
Ja visst, käraste! Så goda tider
som det nu är, finns det ingen
orsak till oro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
