Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
HEL SO VÄNNEN.
Mot influensan, som nu åter går epidemiskt i Stockholm och
flerestädes, finnes icke något direkt smittan dödande medel. Men af
stor vikt är, att den sjuke redan i början af sjukdomen håller sig
inne, helst till sängs. Svettdrifvande bad eller andra svettdrifvande
medel äro ock i böljan att tillstyrka. Af medikamenter användes,
om febern är häftig, antifebrin eller antipyrin, l/2 gm 2 à 3 gånger
på dagen. (Det senare, men icke det förra, fås utan läkarerecept på
apoteken). I lindrigare fall behöfves dock alls icke någon medicin.
Varmt vatten såsom läkemedel. Att dricka en stor
portion varmt vatten en half timme, innan man går tfll sängs, är ett
godt medel mot förstoppning. Under månader fortsatt med lämplig
diet botas sålunda äfven dålig matsmältning.
En i hett vatten doppad flerdubbel yllelapp eller svamp, som
lägges på strupen vid strypsjuka, framkallar inom några minuter
lindring.
En i hett vatten doppad och urvriden handduk, som lägges på
magen, lindrar hastigt kolikplågor.
Hufvudvärk viker oftast för en liktidig användning af hett vatten
bak i nacken och för fötterna.
Mot invärtes blödning än insprutning af hett vatten (42 à 50° C.)
af utmärkt verkan.
Mot nervös hjertklappning användes oftast med fördel
kallt vatten öfver hjärttrakten. Vid uppstigandet på morgonen tvättas
hjärttrakten med en i kallt vatten doppad svamp. På aftonen, då man
går till sängs, lägges en i kallt vatten doppad urvriden flerdubbel
duk öfver hjärtat och betäckes med en torr duk. När omslaget blir
varmt, tages det bort.
För att framkalla köld kan man också långsamt drypa på
hjärttrakten 40 à 50 droppar eter eller kloroform.
Ventilation af fabriker och verkstäder.
Detta ämne, med särskild hänsyn till äldre byggnader, behandlades i ett
föredrag af yrkesinspektören, ingeniör Gust. TJhr vid helsovårdsföreningens
sammanträde härstädes den 12 December.
Sedan talaren påpekat ventilationens nödvändighet ur såväl humanistisk
som ekonomisk synpunkt samt framhållit, att ventilation utan sträng renhållning
i lokalerna ej blir af något gagn, öfvergick han till frågan om ventilationens
åstadkommande. — När man arrangerar ventilation, måste man först tillse, att
ej andra olägenheter uppkomma däraf, såsom händelsen ofta är. För att en
ventilations-anordning ej må medföra olägenheter fordras, att kalldrag ej
framkallas, att luftlagren nära golfvet ej kunna inkomma och cirkulera i de af
ventilationsinrättningen möjligen framkallade luftströmmarna, samt att
varmapparaternas värmeytor ej utsättas för dammaflagring. Dessa vilkor uppfyllas
ganska fullständigt af varmkammare- eller centraluppvärmnings-systemet, som
äfven är i bruk i Stockholm, men detta fordrar många och rymliga kanaler,
särskilda varmkammare, förlagda under lokalerna, som skola ventileras, samt är
dyrbart att anlägga. Det kan därför ej få vidsträckt användning.
Däremot kunde sådan vinnas af ett i Förenta staterna brukadt system,
utarbetadt af Sturtevant. Den höjdskillnad, som i här brukliga
centraluppvärmnings-system finnes mellan varmkammaren och utströmningsöppningarna för
varmluften och hvilken reglerar luftens inströmningshastighet i lokalerna och. i
dessa hålla lufttrycket i viss mån högre än yttre atmosferen, är i Sturtevanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
